Andra vändan i Andalusiska solen

Vi är ute på ett uppdrag. Att hitta en bit mark i paradiset där vi kan slå oss ned och skapa en plats där vi kan växa. Sollandet i sikte […]

Vi är ute på ett uppdrag. Att hitta en bit mark i paradiset där vi kan slå oss ned och skapa en plats där vi kan växa.

Mikael på plats i Orgiva

Sollandet i sikte

Vår resa börjar där den slutade förra året. Tillsammans med min familj och vår goda vän Fredrik så reser vi till södra Spaniens berg och dalgångar. Denna gång kommer vi än mindre förberedda än förra resan, men vi har i alla fall något ovärderligt på den här platsen och det är goda vänner. Det tar faktiskt inte mer än några timmar efter att vi kommit fram innan vi blir erbjudna en plats att slå oss ned på. Vi bosätter oss i en gammal buss som är ombyggd med kök och säng. På marken bor även Dan som är en kaktusfantast som gillar att bjuda på fest runt hans hemmagjorda Pizzaugn. Bussen står i en liten skog av bambu vilket ger en skön och sval plats närsolen står högst på himlen och skiner av all sin prakt.

Barnen är nöjda och glada


Vi har det riktigt bra här. Dan erbjuder oss gästvänligt att stanna så länge vi vill. Han har även en fyraårig dotter Alana och alla barnen gillar att leka tillsammans på tomten.

Den andalusiska hösten är fenomenal! Solen skiner på ordentligt större delen av dagen och för en soldyrkande svensk börjar det bli rimligt att ligga och njuta av solskenet. Det är det underbart så här i september och det är just det som har fört oss hit. Drömmen om att vara självförsörjande känns mycket närmare på dessa breddgrader och vi kan se fler exempel på människor som lever bra på en liten plätt mark här.

Allt är bra, förutom kanske de olika magproblemen och sjukdomarna som verkar vara obligatoriska här. Fredrik lyckas dra det kortaste stråt och kämpar med trötthet och magsmärtor.

Gabriell är ren och fin

Vi är här för att förbereda oss för vårt nästa stora äventyr som består av att besöka olika platser i Portugal och Spanien för att slutligen hitta en bit mark som vi kan slå oss ned på för gott.

Först så måste vi fixa med alla våra prylar, ta körkort och köpa bil. Vi tittar runt på stan efter annonser och hittar några lappar om bilar och husvagnar. Vi berättar om det för Dan som säger att han just köpt en av bilarna i fråga och att killen som säljer bilarna bor runt hörnet. Vi går över till honom och tittar på bilarna som är kvar och tar sedan en tur till en bilmekaniker som också bor i närheten. Lustigt nog visar det sig att han säljer en av husvagnarna. Det blev ingen bil, men vi blev istället lyckliga ägare av en riktigt snygg liten husvagn.

Orgiva är lite av ett alternativt mecka. Här samlas folk från hela Europa för att söka ett nytt liv. Det är en fin plats, men samtidigt lite kuslig. Det känns lite som vilda västern där folk gör lite som dom vill. Det finns en liten alternativby som heter Benificio i bergen där människor bor i allehanda olika byggnader. Allt från skjul till jordhus. Sedan finns det områden där ”travelers” samlas i husbilar, husvagnar och skapar små förorter. Massor av småskaliga organiska odlingar. Det finns även ett levande Sufi community, en Santo Daimi kyrka samt en handfull rastas. En spännande blandning, men vår erfarenhet är att det inte är en plats för oss. Känns lite övervuxet så vi siktar in oss på att resa vidare mot nya magiska platser.

Base camp

Det vi söker i Portugal är en ganska stor bit mark där vi kan skapa en ekoby. Vi vill ha familjer, meditation och medvetenhet i centrum, blandat med ekologisk odling och allt möjligt annat kul. Exakt hur det ska se ut verkar variera från dag till dag och jag tänker mer att vi får känna oss fram medan vi söker.

Någonting som jag längtar efter är att leva som en ”free man”. Att säga nej tack till medborgarskap och slå mig ned och börja bruka en bit övergiven mark, men det är inte så lätt att ta de första stegen. Redan efter att ha köpt vår husvagn så krånglar livet till sig en del med förståelsen av att det kommer att krävas en hel del kunskap för att lyckas på ett någorlunda lagligt sätt köra ekipaget till Portugal. Husvagnen är nämligen engelsk, vilket medför att den endast kan dras av en engelsk bil och så vidare. Jag ska bespara er samma huvudverk som jag haft när jag tänkt på det. Tanken på att bara ta bort skyltarna och skriva ”soverign” istället har slagit mig. Vem vet vad som skulle kunna hända?

Ute och firar på byn

Indra har nu tagit körkort, hurra! Det firar vi med vin och god mat. Det har gått en månad och det känns nu som om vi fått fart i seglen. Vi har hämtat det mest av våra saker från förra året hos Mark. Nu har vi äntligen våra saker på plats: Tepe, el, dator, musik, ljus och allt annat man kan önska sig. Jag har även fått svar från en ekoby i Portugal som verkade lovande. Det enda som saknas nu är en bil, något som verkar vara svårare än väntat att ordna, men vi har lite tid att leta innan det börjar hetta till.

Vi räddade en liten mus från katten häromdan. Liten och gullig rackare. Indra blev så förtjust att jag gjorde en liten låda till musen och bjöd in honom att stanna tills han mådde bättre. Husmusen heter han och bor nu i vårt skafferi.

Då har lite mer än en månad gått av stapeln och vi sitter i startgroparna för nästa steg på resan. Vi börjar alla att bli lite otåliga och längtan efter att resa vidare växer sig större. Det är nu som resan börjar på allvar och det kommer att bli spännande!

Varma hälsningar
Mikael, Indra och Fredrik samt Lusse och Gabriel